onsdag 31 juli 2013

Församling eller intresseförening

”Församling är något helt annat än en intresseförening” skriver idag Lennart Åström i en debattartikel i NSD
Lennart Åström är bosatt i Boden, Luleå stift, och kandiderar bl.a. till kyrkomötet.
/Titti Ådén

söndag 14 juli 2013

Varför står det ett kors ute på klippan?



Det finns många skäl till att vi som delar ett politiskt partis värderingar också går samman och ställer upp som nomineringsgrupp i kyrkovalet den 15 september. Våra erfarenheter från samhällets utveckling gör det naturligt att lyssna till alla röster, även de som inte är de flitigaste kyrkobesökarna.

 Många människor har farit illa av att kyrkan länge varit konservativ och att anställda i den utnyttjat sin maktposition på ett tragiskt sätt. I dag fick jag lyssna till en utsatt mans berättelse.

Vi sökte oss längst ut på klippan med en ofantlig utsikt över havet. Då frågade oss en av de unga medlemmarna i den familj som satt i närheten: ”Varför står det ett kors ute på klippan?”

- Jag berättade att vi, när vädret tillåter, firar gudstjänst här på klippan.

- Ja, själv har jag inte gått i kyrkan sedan jag var 12 år och jag och min lillebror utsattes för en kränkande handling från hustrun till församlingens kyrkoherde därhemma, sa då den äldre mannen i familjen.

- Vad hände undrade jag, varvid mannen berättade.

Mannens berättelse

-  Min mamma bad mig och min lillebror att plocka blåbär till blåbärsbullar i ”kyrkskogen”, vi kallade den så eftersom den låg nära kyrkan och kyrkoherdens bostad. När våra hinkar var fulla kände jag en obehaglig känsla, någon hade smugit sig fram till oss bakifrån.

-  Följ med här! Kommenderade barskt en kvinna.

-  Jag kände igen henne, det var kyrkoherdefrun. Vi följde med till hennes bostad. Där pekade hon på en stor skål på köksbordet.

- Häll upp här! Löd hennes andra uppmaning till oss två pojkar.

- Vi gjorde som hon sa och sprang sedan tomhänta hem. Den här händelsen kommer upp inom mig än i dag och gör mig ont, trots att det nu är många år sedan, berättade mannen.

När hans pappa kom hem berättade han händelsen för honom, varpå pappan genast sökte upp kyrkoherden och krävde en ursäkt. Någon ursäkt blev det inte, utan kyrkoherden uppmanade pappan att lugna ned sig. Följden blev att de kränkta sönerna och pappan därefter aldrig mer besökte kyrkan.

Barnperspektiv idag

I dag betonar Svenska kyrkan barnperspektivet inför alla beslut. Och vi har ett annat samhälle där klass och position inte nödvändigtvis ger en oomtvistad makt. Men erfarenheterna från den unge pojken och pappan som inte en sekund tvekade att ta strid mot överheten behöver höras även i dagens debatter, i vårt samhälle såväl som i kyrkan!

Roland Samuelsson
Valledare för socialdemokraterna inom Umeå kommun vid kyrkovalet 15 sept

fredag 5 juli 2013

Tavelsjö prästgård - skall kyrkan driva ett kommersiellt projekt?

I dagens VK (130705) finns ett reportage om den gamla prästgården i Tavelsjö. Enligt beslut i teknisk nämnd och kyrkonämnd skall den säljas.
Prästgården har en stor roll i det sk TC-projektet, som innebär utbyggnad av äldreboendet, en aktivitetshall, en vårdcentral. Prästgården är tänkt som restaurang och storkök för ett utbyggt äldreboende.
 Kommun och landsting stöder upplägget, men vill inte finansiera eller driva projektet. Kyrkan vill inte det inte heller, Tavelsjöbygdens utveckling är en kommunal angelägenhet. Kyrkan finns där, men har en pastoral roll, i första hand för de många äldre, som projektet månar om. Däremot kan inte kyrkan ställa sig bakom ett i grunden kommersiellt projekt. Om det ens är möjligt utreds nu på nationell nivå. Skall kyrkan stå för ekonomiska åtaganden, som även kan gå med förlust och därmed inkräkta på den egentliga församlingsverksamheten, barnkörer, hembesök hos äldre, gudstjänster eller vuxenkontakter?
I VK sägs att prästgården skall säljas för att finansiera en församlingsgård på kyrktomten i Umeå stad. Det finns inga sådana beslut, det finns inte ens en ekonomisk beräkning vad ett sådan projekt skulle kosta. En sådan församlingsgård skall ersätta den nuvarande vid Minervaskolan, som inte är bra för barn- och ungdomsverksamhet. En ny församlingsgård skulle ge en nystart för barn- och ungdomsarbetet, men också vara en tillgång för vuxna, äldre eller människor med hjälpbehov som rör sig i Umeås centrum. Argumentet att en sådan gård för församlingsverksamhet skall finansieras med försäljning av prästgården i Tavelsjö, som är tänkt för kommersiell verksamhet, är att vantolka kyrkans uppdrag. Monica Sandström, som tidigare sagt sig stödja en församlingsgård inne i centrala Umeå måste vara misstolkad i VK.
Möjligt att denna fråga kommer upp i valrörelsen. En sådan valfråga är om kyrkan skall satsa på en restaurang och storköksverksamhet i prästgården utan av TC-projektet redovisad ekonomiskt åtagande och ekonomiska risker för kyrkan.
Kyrkonämnden vilade på hanen till i slutet av oktober för att ge TC-projektet en möjlighet att komma fram till en finansiär eller entrepenör. Varför kan inte goda krafter i Tavelsjö komma med en ekonomisk plan för finansiering? I stället för att nuvarande tillstånd skall fortsätta med en driftskostnad, kostnad för ett eftersatt renoveringsbehov för en byggnad som under sommaren används som cafe, men för vilken ingen verksamhet finns planerad under hösten? Vilken annan verksamhet skall kyrkan avstå från för att finansiera ett utvecklingsåtagande med osäker ekonomi?

Erik Lundgren
Ordf. i kyrkonämnden, Umeå kyrkliga samfällighet